Älsklingen överraskade mig med vackra, rosa roser och tog mig till Mathew Hammocks (spell check), vilken är en vacker, man gjord strand och park i vackra Coral Gables. Och den är byggd så att när man är där så ser man ut över hela downtown Miami.

Det var vackra, stora träd överallt, solen sken och älskligen och jag satt oss ner vid stranden.

Allting var perfekt.....eller ja, nästan.

Men, vi satte oss ner på en filt som älskligen hade skrivit Olga/Carlos, 10-21-09 på!

Så hade han en picknik korg med honom, och ut tog han ikea cider och en Happy Meal! Ja, en Happy Meal med en princessa på! Haha jag vet att det låter konstigt med vi åt MacDonalds på våran andra dejt, så det var riktigt sött av honom att komma ihäg det och verkligen spela upp det hela =)

Haha aja, jag började skratta och när jag öppnade målet låg det en liten mörk grå box där inne som det stog warning! May Contain Unconditional Love på.

Och här är vart allt gick fel.

Mitt hjärta stannade. Jag trodde verkligen att det var en ring.

Och nu måste jag bara bryta lite, några dagar innan dess så hade jag och älskligen plötsligt pratat om det hela. Hans systers kompis hade lekt runt lite och frågat var våra planer för framtiden va och grejjer, och plötsligt började vi prata om framtiden dårå.

Allting känndes så rätt, inte att bli förlovad än, men att få en promise ring av honom.

Men när jag öppnade boxen låg det en bracelet i.

Aha, tänkte jag, han kanske inte älskar mig like mycket som jag älskar honom. Och mitt hjärta sjunk.

Men en ring är ju inte någoting man kan kräva av någon! Och allting han hade planerat för mig va så sött, och jag ville inte att han skulle tro att jag var otacksam, för det var jag inte alls, så jag lär det gå för tillföllet och försökte verkligen ha kul och göra det bästa utav situationen. Jag tackade honom så mycket för det vackra bracelet han gav mig! Jag tycker verkligen att det är jätte fin! Och den har en rose quartz sten i, vilket är bara perfekt.

Men, det känndes  bara fel.

Jag kan verkligen inte förklara det förutom att allt känndes fel!

Han tog mig till stranden efteråt, South Beach dårå och vi kollade på havet medans vi drack caffe i Starbucksen som vi hade våran tredje dejt i. Vi skrattade och pratade, men någonting fattades.

Jag tänkte flera gånger, men Gud det här borde ju inte ha gått såhär.

Efteråt så tog han mig hem och klockan var unigfär 10.30, men våran anniversery är det 21, vi firade bara den den 20de denna månad för att alla examen, så vi stog utanför mitt hus och väntade tills det blev tolve när det började regna lite. Egentligen villa jag bara dra hem, lägga mig under täcket och stanna där men jag bara kysste honom istället. Vi stog där och kysstes i regnet en stund.

Sen började det spöa, vi sa hej då och innan han skulle in i sin bil, utan att tänta sa jag bara

If it wasnt for you I wouldve moved back to Sweden. Youre the only reason why Im choosing to stay here.

Då kom han ut och bara tittade på mig. Det började regna ännu mer så jag drog honom under mitt tak utanför huset och det är då han sa, I wanted to give you a promise ring so bad. It just felt so right. But I was afarid to scare you off. I love you a lot.

Och då, äntligen känndes allting rätt!

Vi pratade bara om allt, och han sa det hur allting känndes fel,  att han ville verkligen ge mig en ring. Och  att han ångrar att han inte gjorde det idag. Men var rädd att skrämma iväg mig.

And it felt like a weight was lifted off my shoulders.

Jag sa ju självklart att det var okey,  that he doesnt own me anything, för det gör han ju inte! Men då sa han ju men jag vill. Jag vill bara ha dig.

Och vi stod där och bara pratade i 1 och en half timme som bara kännde som 20  minuter och skrattade och pratade om allt möjligt.

Och allting slutad med att han sa, förvänta dig inte någonting för att jag vill att det ska vara en överraskning! Och då sa jag men, det är ju det jag vill ha! Det måste ju vara en överraskning!